”Gråtende hender” – om dövas öde före och under andra världskriget

Vi vet alla hur det gick för Europas judar under andra världskriget. Nazismen lyckades ta bort människovärdet, få judarna att ses som ”folkets fiender”, och slutligen få sina dödens hantlangare att skjuta, slå och gasa ihjäl miljontals judar.

Men, det var inte de enda som led och mördades under det bruna skräckvälde Europa skådade. Väldigt många som var ”avvikande” eller ”ovärdiga” kunde råka lika illa ut. Personer med olika funktionshinder, funktionsnedsättningar eller funktionshinder (välj lämpligast ord själv) var inget undantag. Tvärtom kunde de ofta bli föremål för precis lika bestialisk behandling. Under naziregimen mördades tusen och åter tusentals personer. ”Aktion T4” uppskattas ha bragt 70 000 människor om livet. Barn, vuxna, gamla. Kvinnor och barn. Tyska medborgare. Under denna fasansfulla tid kunde ledande personer öva sig på användningen av gas till massavrättningar, något de senare skulle använda i mycket större skala.

Är det hemskt? Gör det ont att läsa? Ja. Jag hoppas det. Jag tycker att det är hemskt, och gör ont att skriva. För vad hade hänt med mina barn och alla deras vänner under nazitiden? Det är en fråga som jag helst inte vill tänka på.

Med detta vill jag passa på att göra reklam. Det finns en föreställning hos Tyst Teater som heter ”Gråtende Hender” som tar upp just detta. De beskriver den så här:

Den perfekta personen. Idén är viktig för att förstå tanken på den rena och fullkomliga människan – som var en del av nazistisk ideologi. Hur började det? Det finns många frågor. Svaren är inte enkla. Det viktigaste är att vi försöker förstå – och att vi frågar oss själva: kan det hända igen?

Hur levde döva personer i Hitlers Tyskland? Vad hände med döva och personer med funktionsvariationer före och under andra världskriget? Temat är omfattande och okänt för de flesta. Teater Manu har genom åren utvecklat ett omfattande arkiv av dokumentärt material och har genomfört intervjuer med överlevare från Förintelsen. Teater Manu har också fått inspiration från förintelsemuseet i Jerusalem, Oslo och Berlin.

Gråtende hender (på svenska: Gråtande händer) är en unik föreställning. De grymma övergreppen kan inte beskrivas i en traditionell teaterform, då verkligheten är för grym och grotesk. Gråtende hender är därför ingen vanlig teaterföreställning, ingen fiktiv historia. Gråtende hender berättar om något som verkligen har hänt, alla hemskheter och grymheter. I denna historia överträffar verkligheten varje persons föreställningsförmåga. Föreställningen baseras på sanna historier och händelser.

Jag är ledsen över att jag missar chansen att se föreställningen själv, men vill slå ett starkt slag till er andra. Passa på att se något som kanske aldrig går att se igen. En mycket stark föreställning utlovas. Med stor risk för att föreställningen drabbar dig både mentalt och fysiskt. Kanske som en påminnelse om att slå vakt om vår demokrati, och mänskliga fri- och rättigheter. Något som tyvärr inte alltid kan tas för givet, ens i ett upplyst Europa år 2018.

Mer info och biljettbokning: http://tystteater.riksteatern.se/gratendehender/

https://www.riksteatern.se/sekundar-meny/press/h18-pressmeddelanden/pressmeddelande-gratende-hender/

Göteborg